Att göra bilder i mörkrum

Eftersom det tycks bli mer och mer populärt med analog fotografering, kan det ju vara kul att titta lite på mörkrumsarbetet. Att framkalla film är ju en del i det hela, men är egentligen det tråkigaste, minst kreativa arbetet. Det roligaste är kopieringen; att göra bilder i mörkrum. Att behärska möjligheterna och veta begränsningarna i mörkrummet är den riktiga utmaningen för en analog fotograf. 
Jag minns att en fotograf sa en gång: " Det är i mörkrummet man lär sig fotografera. Det är där jag ser alla misstag jag gjorde vid fotograferingen."

SVART-VITT MÖRKRUMSARBETE, hur det går till och vad du behöver

Först och främst behöver du ett rum som går att mörklägga. Det gör inget ifall det inte finns tillgång till rinnande vatten, du kan lägga bilderna i en skål med vatten och skölja i tex köket eller badrummet.

Förstoringsapparatenär ju det viktigaste och jag rekommenderar att försöka hitta en begagnad. Inte så svårt egentligen, det dräller av dem. Men där finns lite skillnader som kan vara värda att notera.

Förr var kondensor-apparaten det vanligaste. Den har en stark 100W/220V glödlampa riktad neråt högst uppe i lamphuset. En bit under glödlampan sitter en (ibland flera) stora glaslinser, sk kondensorlinser. Dessa samlar och riktar ljuset neråt genom negativet. Ibland kan det sitta en mattskiva mellan lampa och kondensorlins.

Fördelarna är korta exponeringstider, bra skärpa och ”snärt” i bilderna. Vilket gör att man kan framkalla filmen med lite lägre kontrast och få fina valörer. Nackdelarna är att damm och repor på negativen syns väldigt tydligt. Man måste vara extra noga och försiktig när man hanterar sina negativ. Men det blir ändå en del att retuschera.

Mjukljusapparatenär en modernare konstruktion. Det sitter som regel en halogenlampa 75W/12V i lamphuset. Lampan är riktad in i en vit box med en öppning mot negativhållaren. I öppningen sitter en opaliserad (vit, genomskinlig) glasskiva. Den här konstruktionen ger ett mjukt ljus riktat neråt genom negativet. Fördelarna är att repor och damm syns betydligt mindre än med kondensor-apparat. Nackdelarna är att det inte blir samma snärt i kopiorna. Kan lätt bli lite gråa bilder. Vilket i viss mån kan korrigeras genom att man framkallar filmen med lite högre kontrast.

Ställa in kontrasten på bilderna

Det bästa är om man kan få tag i en förstoringsapparat med inbyggda kontrastfilter ett så kallat Multigrade-huvud. Då finns det en ratt på sidan av huvudet som är ställbar från 0 (låg kontrast) till 5 (hög kontrast). Förstoringsapparat med färghuvud går också bra, den har tre rattar; cyan, magenta och gul. Man använder magenta och gul i olika kombinationer för att ställa kontrasten. Det finns tabeller som översätter blandningen till filtervärden.

På äldre förstoringsapparater finns ingen kontrastknapp. Det beror på att man förr använde fotopapper med olika kontrastgrader, nu ställer man kontrasten på förstoringsapparaten. Fördelarna är stora, förr fick man köpa minst tre kartonger papper med olika hårdhetsgrader för att vara garanterad att få snygga bilder från olika typer av negativ, nu räcker det med en.

Finns det ingen ratt för att ändra kontrasten på förstoringsapparaten, får man köpa lösa filter. Det finns gelatinfilter som man lägger i förstoringsapparatens filterlåda (om det finns en) annars får man köpa en filtersats med hållare som man fäster under apparatens objektiv. De här filterna är graderade från 0 i halva steg upp till 5. De är inte billiga, kanske ska tilläggas. Nackdelen med dessa filter är att de brukar snabbt bli ganska repiga. Tänk på att kolla ifall du köper begagnat.

FLER SAKER DU BEHÖVER

Exponeringsur (timer) till förstoringsapparaten för att ställa in exponeringstiden.

Mörkrumsbelysningmed gulbrunt ljus. Man kan antingen köpa en gulbrun glödlampa som man sätter i en vanlig hållare eller en speciell armatur med filter där man kan sätta i en vanlig 15W glödlampa.

Fyra skålar, inte för små, storlek 24X30cm blir lagom ifall du vill göra bilder upp till storlek 18X24cm. En skål till varje för; framkallare, stopp och fix, fjärde skålen är till för att skölja bilderna i. Märk skålarna så att du alltid använder samma skål till resp. vätska.

Tre pincetter som du behöver för att flytta bilderna mellan skålarna.

Jo, också behöver du fotopapper och kemikalier, dvs framkallare, stopp och fixerbad.

Vill du lyxa kan du köpa en avmaskningsram, men det är inte nödvändigt, fotopapper är ganska plant så det går bra att använda en vit pappskiva där man ritat in bildformatet med tuschpenna.

Tänk på

Förstoringsapparaten har stora likheter med en kamera; man måste ställa in skärpan och man reglerar exponeringen med tid och bländare.

Tänk också på att fotopapper är känsligt för vitt ljus, vilket innebär att man får stänga kartongen med papper efter varje gång man tagit ur ett ark. Dela ett ark i mindre delar att ha som provlappar.

KOM I GÅNG

Placera negativet med den blanka sidan upp i förstoringsapparatens negativhållare och tänd apparaten. (Inget fotopapper framme)

Välj storlek på bilden genom lossa spärren och sedan höja eller sänka apparaten.

Ställ in skärpan.

Välj kontrast. Normal kontrast ligger runt 2 (förutsätter att filmen är rätt framkallad), så detta värde kan du börja med vare sig du har filter-ratt eller lösa filter.

Ställ in bländaren. Normalt behöver du inte använda de största och minsta öppningarna. Ett tips är att börja på 8.

Ställ in exponeringstiden, testa med 5 sekunder. Lägg en provlapp med blanka sidan uppåt på plattan och exponera.

Efter exponeringen lägger du bilden i skålen med framkallare. Framkallningstiden är 1 – 1½ min, inte kortare då får bilden sämre kontrast. Du kan alltså inte reglera hur mörk du vill ha bilden med framkallningstiden, detta kan du bara göra genom att ändra exponeringen. Håll kopian i rörelse i framkallningsskålen med pincett eller genom att vicka på skålen. Flytta sedan över kopian i nästa skål som är stoppbad, 10 – 15 s där, därefter över i tredje skålen som är fixerbad, där kopian skall vara ca 2 – 5 min. Slutligen över i sköljen med rinnande vatten i ca 5 – 10 min. Torka av bilderna med en svamp och blås dem torra med en hårfön.

Utvärdera din provlapp. Blev bilden för ljus, belyser du längre och blev bilden för mörk så kortar du ner tiden. 

Skulle kontrasten bli för hög, sänk ett steg och skulle bilden bli grå och kontrastlös så får du höja värdet. Eftersom det här handlar om mer eller mindre kvalificerade gissningar måste du använda provlappar, då du annars kommer att få slut på papper innan du ens kommit igång på allvar.

TÄNK PÅ

Framkallaren är känslig för föroreningar, så använd inte samma pincett i de olika baden. Har du doppat fingrarna i kemin, tvätta dig med tvål.

Var också försiktig när du hanterar bilderna med pincett, det är lätt att få veck och repor på bilderna.

Får du helt svarta bilder även om du kortar ner belysningstiden har förmodligen papperet blivit ljusskadat och får då kasseras. Annars; blir kopian väldigt mörk – halvera tiden och blir kopian väldigt ljus – dubbla tiden.

Har du flera bilder i fixerbad eller skölj samtidigt, lägg dem då med bildsidorna mot varann och rör om emellanåt.

Det är ingen fara om man överskrider fixer- eller sköljtiden.

Så snart en bild ligger i fixet kan man tända vitt ljus och kolla på den.

De här kemikalierna ger fläckar ifall man får dem på kläderna. Var inte finklädd i mörkrummet!

Bästa stället att köpa beg mörkrumsprylar i Malmö är hos Analoga Utposten på Bergsgatan 9. Där finns allt från pincetter och filmklämmor till förstoringsapparater och mörkrumsbelysning. Här finns också alltid fotopapper, kemi och film i lager.