Agfa ISO Rapid 1

Det här är ju egentligen en skitkamera. En av de riktig enkla. Inget för en seriös fotograf. Men jag tycker den är så snygg. Kantig som en låda, stilren. Helt enkelt snygg. Och den försöker inte dölja att den är gjord för amatörer som bara ville ha en enkel, billig kamera utan några inställningar. Point and shoot.

Historiken bakom kameran är följande:

Det stora problemet för amatörfotografen förr var att sätta film i kameran, oavsett hur enkel kameran sen var att använda. Kodak löste detta 1963 med kassettkameran Instamatic. Det blev en revolution. Agfa vilade inte på lagrarna utan året därpå, 1964 presenterade man Rapid, kameran som också laddades med kassett. Men Agfas kassett innehöll vanlig dubbelperforerad 35 mm film. Kodak hade en helt ny film. Men båda hade kvadratformat. Bilderna blev 9x9 cm, senare 10x10 cm. 

Fördelen med 35 mm film är ju att kameran fortfarande går att använda medan instamaticfilmen är borta sedan länge. Det gäller bara att få tag i rapidkassetter. Agfakameran är också betydligt gedignare och har bla tryckplatta i metall som håller filmen plan vid exponeringen medan Kodaks motsvarighet var i plast och satt i filmkassetten. 

En Rapidkamera är billig, man hittar dem för 20-25:- på loppis. Kolla bara så det ligger en tomkassett i. Har man tur kan det ligga två kassetter i. Men då är det förmodligen film i den ena. Lösa kassetter är nästan omöjliga att få tag i. Fråga i gamla fotobutiker. Enklare är nog att köpa två kameror. 

Ladda kassetten får man göra i totalt mörker och filmremsan får inte vara för lång. Originalfilmen gav 16 bilder. Skulle gissa på en halv meter filmremsa. Räkneverket börjar på 16 och räknar ner. Har man laddat en längre remsa måste men öppna luckan lite grann och sen stänga direkt, så räkneverket startar om. Annars blir det inte fler bilder. OBS. Måste göras i totalt mörker. 

En kamera för den sanne lomografen!

Fakta om Agfa ISO rapid 1

Filmformat 24x24 mm

Brännvidd ca 35 mm (är en uppskattning)

Ljusstyrka f8

Exponeringstid 1/40 (blixt) 1/80 (sol)

Fixfokus

Frammatning med tumhjul 

Sko för elektronblixt på ovansidan

Stativgängs

Tillverkad i Tyskland

Minetta

Köpte en kamera på en loppmarknad häromdagen. En Minetta. Tillverkad i Japan nångång mellan 1950 - 1960. Blir ofta beskriven som ”spionkamera”. Men det dög den knappast till. Man får se den som en leksak snarare än en användbar kamera. Optiken är en-linsig och det finns förutom ”B” bara en (okänd) slutartid. Bländaröppningen är även den okänd. Det finns alltså ingen exponeringsautomatik och heller ingen inställning för avståndet. Allt är förinställt.  Man ska med andra ord att inte ställa för höga krav på bildkvalitén. 

Har letat men hittar inte några riktiga tekniska specifikationer på kameran. Film har inte tillverkats på många år. Kameran laddas med antingen 16 mm eller 17,5 mm film. Går inte att reda ut vilken. 16 mm är för filkameror och 17,5 mm är ju hälften av 35. Negativformatet är 14x14 mm och 10 bilder fick plats på rullen. Inget räkneverk finns på kameran. Filmen var försedd med papper på baksidan med tryckta siffror som gick att läsa genom det röda fönstret på kamerans baksida.

Även om kameran faktiskt fungerar som en riktig kamera får man se den som en leksak. Vilket också framgår av tillverkaren namn: Toy Camera Company Japan.

Tyvärr saknas frammatningsvredet på mitt exemplar. Vilket ju gör den oanvändbar. Men jag hoppas kunna lösa det på ngt sätt. Man vill ju att kameran ska fungera även om det inte finns några planer på att använda den.

Priset? Jag gav 20:-  tycker det var okej även om fodralet var trasigt och slutaren inte fungerade. Men det kunde jag fixa själv. Värre som sagt med frammatningen.

Fotnot

Med hjälp av en linjal har jag kunnat göra en, om än ngt grov teknisk specifikation över kameran.

Negativformat 14x14 mm

Brännvidd 20 mm

Ljusstyrka ca 8

Exponeringstid (uppskattad) ca 1/30 s

ROLLEI 35 TE

Hittade på loppis en Rollei 35 TE, en kompakt trevlig tysk kamera fast tillverkad i Singapore, 1979 - 1981. Det här är den sista modellen av serien Rollei 35 som började tillverkas i Tyskland 1966. Mer om Rollei 35.

Rollei 35 är en helt manuell kamera med inbyggd CDS-ljusmätare som indikerar ljusvärde med tre lysdioder i sökaren. Fordrar batteri, ett PX27 silveroxid på 5;6 V som inte tillverkas längre. Det finns litium på 6 V men den felaktiga spänningen kan ge missvisande ljusvärlden. Bättre att använda lös ljusmätare eller app.

Observera att det bara är ljusmätaren som behöver batteri. Kameran är manuell/mekanisk konstruktion och inte beroende av batteri för att fungera,

Exponeringstider 1/2 sek-1/500, B

Bländaromfång 3;5-22

Tessarobjektiv 40/3,5. 

Vikt 330 g

Tillverkat antal: 120 000 ex

Nypris ca 300 DM. Omräknat i dagens värde ca 1 700 kr.

Det inskjutbara objektivet är lite pilligt. Här får man inte göra fel. För att objektivet ska gå att skjuta in måste filmen vara framdragen. Sedan trycker man in en liten knapp vid sidan av optiken, vrider optiken bara lite motsols och trycker in objektivet.

Här finns en videosnutt om objektivet.

Mitt exemplar är ganska slitet och har några bucklor. Men allt fungerar även om de långa exponeringstiderna känns väl långa. Men så är det ju ofta på mekaniska kameror. 

 

 

I takt med att originalblixtar blir allt dyrare kan det vara intressant att titta på lite äldre alternativ. Visserligen saknar gamla blixtar den avancerade anpassning som nya har. Men det är ju långtifrån alltid den behövs. Vill man ha några hyfsat starka kamerablixtar att använda tex i en hemstudio så kan gamla grejor vara ett vettigt alternativ. 

Man ska bara tänka på att det kan vara lömskt att sätta en sådan här blixt i kamerans tillbehörssko. Det kan handla om spänningar på över 200 volt vilket går utmärkt i en äldre analog kamera, men riskerar att steka en modern digitalkamera. Men om man använder sig av en trådlös radiosändare så slipper man all direktanslutning kamera-blixt. Det är också skönt att slippa sladdar.

Har man tillgång till en voltmätare kan man enkelt mäta spänningen i skon på en blixt. Ställ mätaren på DC (likström). Eftersom en del enklare mätare kan slås ut om man överbelastar (spänningen i blixtskon kan variera mellan 5 och 300 volt), så ställ mätaren på ett högt värde. Slå på blixten, placera mätkontakterna med plus (röd) på mittkontakten och svart (minus) på en av sidokontakterna. 

Osram VS281

Angivet ledtal: 28
Uppmätt ledtal: 24
Spänning i blixtsko: 5.6 Volt
Laddtid: 7 s

Vivitar 283

Angivet ledtal: 32
Uppmätt ledtal: 24
Spänning i blixtsko: 287 Volt (sätt inte den här på din digitalkamera!)
Laddtid: 12 s

Sunpack B3000

Angivet ledtal: 30
Uppmätt ledtal: 20
Spänning i blixtsko: 6.7 Volt
Laddtid: 7s

Sunpack 124

Angivet ledtal: 28
Uppmätt ledtal: 24
Spänning i blixtsko: 211 Volt (sätt inte den här på din digitalkamera!)
Laddtid: 5 s

Ledtal är ett värde på blixtens styrka. Anges alltid i meter och 100 ISO. Om en blixt har ledtal 24 innebär detta att man får bländare 8 på 3 meters fotograferingsavstånd vid 100 ISO (3x8=24) 6 meters avstånd ger bländare 4 (6x4=24). På 12 meters avstånd får man bändare 2 (12x2=24) osv. 

Som synes skiljer det en del mellan angivna ledtal och uppmätta. 

Blixtstyrkan förändras med reflektorn. Monterar du blixten i en softbox minskar ljusstyrkan avsevärt, men du får betydligt mjukare/snyggare ljus.
Observera att inte alla gamla blixtar går att utlösa trådlöst, varför vet jag inte. Det har ingenting med spänningen i skon att göra.

Nikon EM, 1977

Nikon EM. Den här kameran kom på marknaden 1977. Den skilde sig stort från Nikons övriga modeller och kom att betraktas som en plastig amatörkamera då den endast hade tidsautomatik. 

Anledningen till lanceringen var att Nikon hade upptäckt att det kunde vara svårt att överleva på att endast tillverka kameror för proffs och man ville med EM in på en annan marknad som innebar att sälja stora volymer av kameror till ”vanligt folk”. 

Det här var en modell som många rynkade på näsan åt när den introducerades. Men jämför man den med dagens kameror känns den faktiskt ganska gedigen.

Nikon EM kompletterad med motor MD-14 som egentligen tillverkades för Nikon FG som är en något mer avancerad kamera än EM (men också, åtminstone i mina ögon, både plastigare och fulare). Men eftersom kamerorna har samma bottenplatta passar MD-14 på båda. Ganska snabb, 3,2 bilder/s och eftersom den vill ha åtta AA-batterier, blir den också aningen tung; bestyckad väger den drygt 500 g. Så trots att kameran egentligen är liten och nätt, blir den plötsligt en klump på 1,1 kg med motor och normalobjektiv.

Ska tilläggas att det inte är en avancerad motor, man måste ha separata batterier i kameran och det finns ingen returspolning utan man måste veva tillbaka filmen. Den har heller ingen egen avtryckare utan man får använde knappen på kameran.

Designen i profil har hämtat en del inspiration från MD-4, F3´s motor.

Belomo Agat 18

Agat18 är en 35 mm halvformatskamera som började tillverkas i Vilejka, Minsk, i Belarus 1984. Ska sägas direkt att detta inte är ngn kvalitetskamera utan en enkel plastkamera liknande Diana, Lomo eller Holga. Med skillnaden att man får upp till 72 bilder på en filmrulle. Kameran är helt manuell, man ställer in filmkänsligheten, ISO, därefter väljer man en vädersymbol, eller en bländare som stämmer med ljuset. 

Kameran har två slutartider, 1/540 som ställs in automatiskt när man valt symbolen sol, och 1/65 vid molnsymbolen. Enkla inställningar som påstås fungera förvånansvärt bra. Avståndet får man uppskatta och ställa in manuellt med en ring runt objektivet. Närgränsen är 0.9 m. Sökaren är en genomsiktssökare. Kameran är helt mekanisk och har inget batteri. Självutlösare saknas. Kameran har serienummer(!) och det två första siffrorna är tillverkningsåret. Detta exemplaret lämnade fabriken 1992. 

Teknisk specifikation 

Negativformat: 18x24mm Objektiv: Industar 3-linsig 28/2,8. Minsta bländare 16 Slutartider: 1/65 och 1/540 Filmkänslighet: ISO 25-1600 Fimframmatning och returspolning av film: Vredet på ovansidan av kameran spänner slutaren och drar fram filmen, spärr finns mot dubbelexponering. I mitten på vredet finns en knapp som i normalläge ska stå mot vit markering. Ställs mot röd markering när filmen ska spolas tillbaka med den utfällbara veven. Kameran öppnas med en spärr på undersidan som skjutes i pilens riktning. Räkneverk: Additivt som återställs när kameran öppnas. Avtryckare: Gul knapp med uttag för trådutlösare, sitter på framsidan av kameran. Går endast att trycka av med film i kameran. Stativgänga finns. Vikt: 132 gram.

Loppisfynd: Canonet 28

Hittade en Canonet 28 på loppis häromdagen. Den var i bra skick, men ganska smutsig, har väl legat overksam ett bra tag förmodligen. Men det satt batteri i, och allt fungerade. Efter uppsnyggning blev den nästan i nyskick. Modellen är tillverkad i Taiwan mellan åren 1971-1976. En gedigen pjäs i metall på dryga halvkilot. Trots det, en nätt kamera på sin tid. 

Mätsökarkamera från Canon, manuell avståndsinställning med kopplad avståndsmätare. 

ASA inställning: 25-400

Optik 40 /2,8

Exponering: programautomatik med område: från 1/30 och bl 2,8 till 1/620 bl 14,5. 

Det går också att ställa bländaren manuellt mellan 2,8 - 16 då med exptid 1/30 som också är tiden för blixtsynk.

Batteri PX625, 1,35 V

Returspolning av filmen, manuellt med vev

Mått 125X75X61 mm

Vikt 550 gram

Fotnot

Kameran är bland de de sista tunga mätsökarkompakterna. Några år senare har plasten tagit över och den här typen av kameror blev då avsevärt lättare