Nikkormat

Nikon FM framhävs ofta som en av mest pålitliga arbetshästarna när det gäller analog fotografi. Men jag håller nog föregångaren Nikkormat ett snäpp högre. Som lillebror till Nikon F är det nog en av de mest robusta spegelreflexkameror som byggts. 

Nikomat FT2 1976

Nikkormat introducerades på marknaden 1965 med beteckningen FT. På den japanska marknaden hette kameran Nikomat, men på den västerländska marknaden fick man ändra namnet för att inte råka i konflikt med Zeiss som ägde rätten till namnet Ikomat.

Nikkormat FTN 1969

Zeiss satte för övrigt även käppar i hjulet även när Nikon ville sätta namnet på sina objektiv, så det fick bli Nikkor. (Ursprungligen Nikko, som kommer av Nippon Kogaku som är en del av det ursprungliga firmanamnet registrerat 1917. Man bytte namn till Nikon Corporation 1988) Zeiss tyckte att Nikon påminde för mycket om Ikon.

Nikkormat FTN 1970

Nikkormat är en kamera (iaf i skrivande stund) som man kan få överraskande biligt. Jag betalde 700:- för det här exemplaret och då ingick en 35/2.0 och en 105/2.5 , allt i mycket fint skick. 105:an var praktiskt taget oanvänd trots sina 40 år.

Ett vanligt problem med äldre Nikon FM är att kameraluckan med åren blir otät och läcker in ljus, något som är mycket ovanligt hos en Nikkormat.

Enda svagheten i kameran är att nålen till ljusmätaren har tendenser till att bli fladdrig med åren. Konstruktionen är sådan att tid- och bländarinställningarna har släpkontakter som löper mot banor som sitter inkapslade runt objektivet (samma funktion som en reostat). Flitig användning under lång tid kan slita ner banorna (vilket gör att nålen står på plus oavsett vilka värden man än ställer in), men det vanligaste är att där samlas smuts som ger dålig kontakt, vilket orsakar den fladdrande nålen. Ibland räcker det faktiskt med att vrida bländarringen och tidsringen fram och tillbaka några gånger för att få nålen stabil.

Annars blir det till att demontera. Man får ta av bajonettfattningen och lossa paketet som består av tre ringar (och löda loss en kabel). Därefter gör man ren banorna och sedan är det bara att sätta ihop alltihopa igen.

Tyvärr är det lite besvärligare än det låter. Att ta av fattningen är enkelt, fyra skruvar. Men de fyra skruvar som håller resten sitter benhårt och är dessutom limmade. Här gäller det att ha en riktigt bra skruvmejsel med rätt klinga och ett bra grepp. (Vissa modeller har stjärnskruvar och då går det lite lättare) Har man väl lyckats med detta är resten enkelt.