Jag har tidigare skrivit om att jag tror att den genomsnittlige digitala hobbyfotografen tar ca 3 000 exponeringar/år. För att göra en jämförelse samlade jag ihop en del film och gjorde en gruppbild.
38 småbildsrullar/36
1 småbildsrulle/24
1 APS/24
13 mellanformat 120 (här räknar jag 12 exp/film)
Summa 1 572 exponeringar vilket enligt min uppskattning bör motsvara ungefär hälften av exponeringarna/år för en genomsnittlig digitalfotograf.
Kodachrome har ju gått i graven (2009) efter att ha hängt med i stort sett oförändrad sedan mitten av 30-talet. Jag var en flitig användare av Kodachrome på 70- och 80-talet då det var den enda diafilmen som var åldersbeständig. Alla andra filmer fick färgförändringar och blektes, mer eller mindre.
En fotnot är att i Sverige inkluderade filmpriset framkallning och inramning, något som inte var tillåtet i USA (pga deras lagstiftning mot monopol) Åtskilliga svenskar på besök köpte "jättebillig" Kodachrome i USA, för att när man kom hem igen, få betala en saftig framkallningskostnad här.
Hittade även en burk microfilm, som kanske går att använda. 5 feet står det på förpackningen, alltså ca 1.5 meter vilket motsvarar ungefär en 36:a. Öppnas endast i rött ljus står det också. Vilket betyder att filmen är ortochromatisk, dvs en hård (kontrastrik) rackare. Det står inget om känslighet, men man får räkna lågt, kanske 15-25 ISO. Kunde vara kul att ladda en kassett och testa.
Det här dammiga exemplaret av en 126-film får representera den revolution som Instamatic-kamerorna åstadkom när den första presenterades 1963. Det fantastiska bestod i att nu kunde vanligt folk själv sätta film i sin kamera, istället för att låta personalen i fotobutiken göra det. Men trots detta var det många som även i fortsättningen bad om hjälp med att sätta i filmen. Det var ju lite socialt också. Kodak lade ner fillverkningen av 126-film 2008.
Det här är något som jag inte vet så mycket om, en APS-film. Jag läser att systemet introducerades 1996 av Kodak, som åtta år senare tillkännagav att man ämnade lägga ner produktionen av kamerorna. En i fotosammanhang kort saga. Kanske tillverkas filmen fortfarande. Kan tänka mig att den lever en tynande tillvaro.
Avslutar kavalkaden med en manick från det riktigt gamla mörkrummet (dvs tom innan min tid) Nämligen en fjäderdriven timer, uppskattningsvis från 50-talet. Vet inte hur den funkar, men man drar i alla fall upp den på baksidan. Vet inte vad armarna på sidan har för funktion, men det finns inga elektriska anslutningar så på något sätt handlar det om mekanik.
P.S. Alla filmer är lånade hos Analoga Utposten. Butiken med det stora men udda sortimentet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar