Minolta Repo – kompakt halvformatare

Hittade en fin liten kamera på loppis häromdagen. En gedigen sak som jag aldrig sett eller hört talas om förut. Då kameran visade sig fungera utan anmärkning köpte jag den. Priset; 40:-, var ju överkomligt.

Lite data om Minolta Repo
Kameran är tillverkad i Japan 1962. Negativformatet är 18x24 mm. Man får alltså ut 72 bilder på en 36-exponeringars film. Nackdelen är att bilderna blir kornigare eftersom negativet ju bara är hälften av 24x36. Optiken är en Rokkor 30/2.8, vilket borgar för god kvalitet.

Exponeringen är halvautomatisk; det finns ett fönster på ovansidan av kameran med en visare kopplad till ljusmätaren. Man vrider ringen runt optiken, tills ett index sammanfallare med visaren. Då får man rätt kombination av tid och bländare. Man kan också välja att ställa in bländaren manuellt, men då endast med fast tid 1/30 (blixtfoto). Enligt uppgift ska kameran ha en CDS-mätare, men det stämmer inte, då den saknar batteri. Mätaren är av selen-typ.

Blixtsko och uttag för synksladd finns på kameran.
Avståndet får man uppskatta. Det finns tre klicklägen: 1,2 m, 3m, och 5m på optiken.

Kameran är så pass gammal att man inte behöver oroa sig över ljusläckage vid filmluckan. Det problemet kom inte förrän på nyare kameramodeller.

Lite bakvänt är det ju med halvformat eftersom bilderna blir i höjdformat när man håller kameran liggande och när man vrider på kameran blir bilderna liggande.

Kuriosa
Kameran är från en tid då kamerabutikerna gjorde reklam för sig med en klisterlapp inuti kameran. Den här är köpt hos Wretmarks i Malmö som var en de mer välsorterade fotobutikerna vid den här tiden. Man gav bla ut en egen fotokatalog och gjorde reklam för sig i Radio Syd.

Bildkvalitet
Den här bilden från en folkfest i Pildammsparken i Malmö  för ca 40 år sedan, är tagen med en halvformatskamera. Dock inte en Minolta utan en Canon Dial laddad med Tri-X. Och som man kan se blir ju bilderna betydligt kornigare än med 24x36.